Karlssons Klister

Helt plötsligt blev jag hungrig. Klockan är sent på natten, men jag kan inte hjälpa om magen skriker. Två rostade mackor med fetaost senare och jag är mätt. Nu slår iof ångesten in. Varför äta så mycket och så sent? Jag blir så less, men livet går vidare.

Jag var förresten hemma i byn i veckan så då passade jag på att göra någonting som jag inte gör så ofta, eller mer aldrig; Jag var och gjorde Sollefteå by night. Det blev ett besök på Impuls. Enligt de infödda är det Sollefteås hot-spot, men jag vet inte riktigt om jag kan försvara det påståendet. Fast nu bor jag inte där längre så vad vet jag? Är man van vid utelivet i Umeå så är man. Men i ärlighetens namn så ska jag erkänna att det var roligt att träffa så många gamla bekanta från ungdomens tid.
Snart är det också dags för älgjakten så därför var jag iväg och gjorde det årliga skjutprovet. Till mitt stora förtret är jag tydligen en sämre skytt än i fjol! Fast till mitt försvar ska tilläggas att jag inte har skjutit med älgstudsaren på ett helt år OCH  att jag hela vintern och hösten övat med en automatkarbin med rödpunktssikte och det är en jäkla skillnad på bössa och vapen. Även om resultatet fortfarande var gott så tar det ändå en stor tugga ur mitt sargade ego.