När man väntar.....
Jag har alltid diggat klassisk musik. Jag måste ge cred till mina päron för det. Jag har två stora favoriter. Nämligen inga mindre än Puccini och Tchaikovsky. Puccinis operor är inte att leka med. Jag såg La Boheme i London och den sparkade röv. Mr Pyotr Ilyich musik (bl. a. svansjön) har också inbringat mycket glädje i mitt hjärta. Dock så har jag upptäckt ett mycket bra stycke av W.A. Mozart (som jag har jämfört med mainstreammusik som t.ex. Lady GaGa). Quintet k 581, I mov. är ett enormt bra stycke om det spelas rätt. Nu har jag, äntligen, hittat en bra version.
Vidare så hittar vi en annan gammal, men modern, klassiker...........
Samuel Barbers enorma och känsloladdade bit som blev ett hushållsämne efter filmen Plutonen. Denna bit väcker alltid upp mig. Leonard Slatkin gör ett oerhört bra jobb som dirigent. Han lirar i samma liga som Esa Pekka Saalonen enligt mig. För att citera en vän (som f.ö. är operasångare) till mina päron "- Mozart har så mycket mer gemensamt med Metallica än Britney Spears!"
